Sommelierns tankar

Holland – Svenska vinambassadörer!

Att utnämnas till ambassadör är en ärofylld titel som absolut inte skall eller bör skojas bort. En ambassadör per definition och i klassisk mening är en politisk företrädare som representerar ett land. Men det kan också vara en person som går i bräschen och håller fanan högt för något nytt eller kanske något man brinner lite extra för, ja något man anser är av yttersta vikt och inte bör förbises eller missas av andra. Man känner att man har ett kall att upplysa sina medmänniskor.

 Utnämnandet till ambassadör brukar ske ceremoniellt med pompa och ståt. Det kan vara stående poster och titlar som skall tillsättas men ibland uppdagas även nya spännande företeelser eller områden som skall belysas.

 Det finns de som rättmätigt eller felaktigt utnämner sig själva till ambassadörer och ibland kan personer vara ambassadörer för något utan att de ens känner till det själva. Ambassadörer av olika slag behövs och är nödvändiga. De fyller en viktig funktion och fungerar som en modern form av gamla tiders upplysningsmän som sparkar oss i baken och berättar om senaste nytt.

Men hur kommer det sig att Holland är ambassadörer för svenskt vin? Känner man ens till i tulpanernas, kvarnarnas och skrinnarnas rike att det tillverkas vin i Sverige? Knappast troligt att de skulle ha en susning om detta förhållandevis nya svenska fenomen. Skulle väl i så fall vara någon beläst sommelier eller nyfiken dryckesnörd som råkat prova ett glas svenskt vin vid någon provning av viner från länder man inte trodde tillverkar vin!

Mattias Säfwenberg, är Sommelier och dryckesansvarig på Aludden Prôvidore i Lerum. Min vision är att sprida budskapet om svenskt vin och försöka synliggöra det för så många som möjligt. Efter många års erfarenhet, vet jag att intrycket och upplevelsen hos de som provar svenskt vin för första gången är mycket positivt. Man kan inte tvinga alla att tycka om svenska viner, men man kan låta alla prova och bilda sig en egen uppfattning.

Högst troligt har holländarna redan förträngt vårt lands existens och kräks säkert numera vare gång de hör en ABBA-låt spelas och använder en Zlatanmodell som voodoodocka, allt efter det att vi knep platsen till fotbolls-VM mitt framför näsan på dem. Med största sannolikhet kommer de titta snett på oss och tala illa om oss svenskar ända tills landet upplösts och färgerna suddats ut på vår flagga.          

 Nej, Holland är ett alias för ett par, där ena halvan av paret är från Holland och den andra från Sverige. De är båda mat- och vinälskare och väl bevandrade i gastronomin. De har besökt restaurangen i princip varje fredagskväll de senaste tio åren och har sitt stambord, dvs kejsarbordet i hörnet. De senaste åren har jag bestämt vad de skall dricka och de provar alltid blint flera olika viner till måltiden. Numera så finns det för det mesta ett par svenska viner med bland de provade vinerna och de har blivit väldigt duktiga på att identifiera olika svenska viner och dess härkomst.

Allt detta har resulterat i att de föredrar svenskt vin, till och med ibland framför andra viner, även om de är öppna i sinnet och provar allt. De har under ett par års tid inhandlat en hel del svenskt vin för eget bruk hemma. De pratar svenskt vin med sina arbetskamrater om hur fantastiskt det är och hur alla borde prova. De ger bort svenskt vin i present när de går bort på middag eller när någon skall uppmärksammas och inte nog med detta så är de numera också medlemmar i föreningen Svenskt Vin!

Det kallar jag goda ambassadörer för svenskt vin!

Sommelierns tankar

Gott nytt svenskt vinår!

2017 är till ända och vi har precis knackat på och blivit insläppta i 2018 års tambur och bara fått av oss skorna. Vad kan vi vänta oss av värden? Snarstucken, otrevlig, besvärad eller bara väldigt glad att se oss. Vad har vi för önskemål och tankar inför 2018? Förhoppningsvis blir det ett år då svenskt vin tar ytterligare ett par kliv framåt.

Året som gick kommer inte gå till historien som det bästa svenska vinåret, men dock ett intressant år med större variation gällande druvmaterial som också krävt större tankeverksamhet och uppfinningsrikedom hos vinodlarna. Man har fått utgå från det druvmaterial man haft för att sedan tänka ut bästa sätt att angripa druvorna. Stilla vin, en cuvée eller kanske mousserande?!

Det är ju så här vi har det och vårt klimat kan vi inte göra någonting åt. Det är bara att gilla läget och ge våra kära vinrankor de bästa förutsättningar vi kan och all den kärlek de förtjänar för att må så bra som möjligt utefter årgångens väderlek.

Under året som gick började det skrivas mer och mer om svenska viner i media. Många ”stora” vinskribenter tog till orda i medias olika kanaler och lovordade svenskt vin. 

Mattias Säfwenberg, är Sommelier och dryckesansvarig på Aludden Prôvidore i Lerum. Min vision är att sprida budskapet om svenskt vin och försöka synliggöra det för så många som möjligt. Efter många års erfarenhet, vet jag att intrycket och upplevelsen hos de som provar svenskt vin för första gången är mycket positivt. Man kan inte tvinga alla att tycka om svenska viner, men man kan låta alla prova och bilda sig en egen uppfattning.

Och det med rätta, då vinerna överlag uppvisade hög kvalitét och med en stark årgång i ryggen, så hyllades svenska viner av många. Det är viktigt att vi upprätthåller bruset och fortsätter tala mycket och ofta om svenska viner som något spännande, gott och en smula exotiskt. Risken kan annars vara att det blir en tillfällig medial fluga, likt många andra viktiga nyheter som ofta behandlas som färskvara, trots att de förtjänar långvarig och kontinuerlig rapportering och bevakning.

 Jag längtar efter att få prova alla nya viner och nya årgångar som kommer att släppas under året och jag längtar efter att få fortsätta servera och prata svenskt vin med gästerna. Jag längtar också efter att få träffa och prata med alla energiska, envisa, duktiga och underbara vinodlare som skänker mig glädje, kunskap och energi och som framför allt som ger oss alla så mycket gott vin!

God fortsättning och Gott nytt år på er alla!

Sommelierns tankar

Julbord + Svenskt vin = Sant!

Nu är den här, den mysiga gemytliga tiden, när vi äntligen kan tända levande ljus redan på eftermiddagen för att mörkret sakta lagt sig. Den här tiden, som egentligen borde värna till lugn och harmoni, har istället blivit ett slags stafettlopp ända fram tills vi flämtat oss över målsnöret i form av nyårsfirandet, fullständigt slut och utschasade. När helgerna passerat undrar vi vad som hände med december och julen som vi kollektivt pulveriserat och tillintetgjort med maniskt planerande, pyntande och med alldeles för många onödiga och dyra inköp. Lagom till januaristarten när baksmällan från nyårsafton ebbat ut, sitter vi där deppandes med något mörkt i blicken, fyllda med svensk vinterångest över att det återstår minst två svinkalla och mörka månader innan vi kan skymta ljuset igen och att vi glömde, eller inte hann med att vila upp oss under julen och den ledighet vi sett fram emot. Ta det lugnt, stanna upp och njut istället!

December är även en hektisk, men rolig månad för oss i restaurangbranschen. Väldigt många av Sveriges restauranger serverar någon form av julmat. Det kan vara allt från jultallrik, julsmörgås, jullunch till fullskaligt julbord av väldigt varierade slag. Många restaurangers signum och vilken filosofi man arbetar efter, kan utläsas genom en blick på deras julbord. Har man normalt fisk som specialitet finns det garanterat fisk i alla dess slag och former på julbordet och är man en vegetarisk restaurang så är det detta man fokuserar på även till jul.

Drycken har alltid varit en central figur i julbordsfirandet, en ståndare som skall orka bära upp den gigantiska smak-explosion vi utsätter våra stackars gommar för. Drycken skall också fungera som njutnings- och stämningshöjare och förhoppningsvis binda ihop den totala upplevelsen till en för sinnena välljudande symfoni. Med andra ord, drycken måste vara spännande, välsmakande och därmed leverera!

Vi har alltid varit väldigt traditionella i vårt tänkande när det gäller dryckesval till julmaten. Öl och snaps har för det mesta regerat i ensamt majestät, men har så sakteliga börjat få konkurrens av vinet. Ok, öl funkar och passar för det mesta ganska bra. Men är det öl man önskar, varför inte duka upp en ölbuffé och prova olika typer. Eller så ger man sig ut på ny mark och inte bara kombinerar vin till julmaten, utan svenskt vin!

Mattias Säfwenberg, är Sommelier och dryckesansvarig på Aludden Prôvidore i Lerum. Min vision är att sprida budskapet om svenskt vin och försöka synliggöra det för så många som möjligt. Efter många års erfarenhet, vet jag att intrycket och upplevelsen hos de som provar svenskt vin för första gången är mycket positivt. Man kan inte tvinga alla att tycka om svenska viner, men man kan låta alla prova och bilda sig en egen uppfattning.

Man brukar säga att till komplicerad mat serverar man okomplicerade drycker och tvärtom. Julmat är definitivt komplicerad mat, vilket inte betyder att den måste vara svår att tillaga, utan för att den innehåller en uppsjö av olika smaker som skall samsas och brottas ner i munnen för att sedan bearbetas och identifieras av våra sinnen. Det kan för många låta avskräckande och jobbigt att försöka eller ens bry sig om att kombinera vin till alla julens smaker, men om man ger sig sjutton på det så kommer man finna att resultatet blir inte så dumt och att det inte var så svårt heller. Vin dricker vi ju till maten resten av året, så varför inte prova vinet till de kalla fiskdelikatesserna, skinkan, Jansson, lutfisken och osten.

Nuförtiden är det ett enkelt val för mig då jag med fördel väljer svenskt vin tillverkat på Solaris till jul, för den pigga livliga syrans och den insmickrande sköna fruktens skull. Julmaten är i mitt tycke lättare att kombinera med ett vitt vin som har en bra mängd syra och därtill frukt som behagligt dröjer sig kvar i munnen. Många viner gjorda på Solaris orkar bära upp både kryddiga, exotiska, salta och till och med de något sötare inslagen i julmaten. Då är det viktigt att välja rätt typ av Solarisvin. Jag tycker man skall prova både Solaris som fått jäsa på ståltankar och Solaris som vilat på ekfat.

Många av våra julbordsgäster tycker det är spännande att prova någonting nytt till julmaten, om så bara ett glas svenskt vin, för att vara lite ”wild and crazy”. När de sedan upptäcker att det kanske inte var så dumt, utan passade faktiskt överraskande bra, kan man skönja ett leende hos dem.

Kanske kan vi skapa nya traditioner till vår svenska julmat där det i framtiden kommer vara en självklarhet att det alltid ska finnas svenskt vin på bordet, inte bara för att det är väldigt gott, utan för att det passar.

Sommelierns tankar…

En flaska Solaris, tack!

Ja, så kan man önska att det låter mer frekvent framöver när vi skall inhandla det där speciella vinet till fördrinken, midsommarbuffén, till studentfesten eller kanske bara till fredagskvällen efter arbetsveckan, för den rena och härliga njutningens skull och för att det dessutom smakar så förbaskat gott.

Man kan sammanfatta tiden vi lever i och kalla den njutningseran. Vi ägnar delar av vår dagliga tankeverksamhet att tänka på mat, prata om mat och att äta mat. Ibland lagar vi också maten själva. Vi letar efter nya spännande recept till helgmenyn för att utforska och prova ny ”matmark” och kanske hittar vi den perfekta bjudmaten till Conny o Majsan eller Bittan o Ulf och då med ett vin som inkasserat fem stabila solar från morgonsoffan. Nu för tiden vågar vi mycket mer i köket än tidigare och det tycker jag är beundransvärt.

Vi delar med oss av våra kulinariska upptäckter till arbetskamrater och vänner, oavsett om åhörarna är intresserade eller inte, kanske för att visa för dem att man minsann hänger med i matsvängen, för mycket av det vardagliga snacket handlar just om mat och dryck och då vill man inte känna sig utanför. 

God hjälp på traven får vi av alla program på tv och radio, samt pappers- och nättidningar med tips till förbannelse, på gott och ont. För all media av rang, bör ha, eller kanske till och med är tvungna att ha någon form av återkommande mat- och dryckesrecension. Allt för att haffa och locka så många läsare och intressenter som möjligt. Det kan ju till och med vara så att det blir ett trevligt avbrott i det man läser, när man vänder blad och hittar hur man på bästa sätt tillreder fredagsbouillabaissen med tillhörande dryck och efterföljande dessert. Det ger härligt positiva känslor vilket också leder till, tror jag, att man mår mentalt mycket bättre.

Positivt betingade ord finns det gott om, alltså den typen av ord som får oss att må bra och känna välbehag, något som ger oss positiva vibrationer och värmer hela kroppen. Semester, bad, musik och Italien får vissa människor att, med en pulssänkning, dra på smilbanden, medans orden fotbolls-VM och pizza går hem hos andra.

Mattias Säfwenberg, är Sommelier och dryckesansvarig på Aludden Prôvidore i Lerum. Min vision är att sprida budskapet om svenskt vin och försöka synliggöra det för så många som möjligt. Efter många års erfarenhet, vet jag att intrycket och upplevelsen hos de som provar svenskt vin för första gången är mycket positivt. Man kan inte tvinga alla att tycka om svenska viner, men man kan låta alla prova och bilda sig en egen uppfattning.

När det gäller positivt laddade ord i vinvärlden så finns det en hel del. Några av de mer populära orden som för närvarande är i ropet och som också kan få många att utstöta gutturala njutningsfraser och börja dregla okontrollerat, är t.ex Toscana, Amarone, Riesling, Nya Zeeland, ja listan kan göras lång. Det lustiga med de positivt betingade orden i vinvärlden är att vi kan ”höra” hur gott det smakar eller ”se” hur väl det doftar, utan att för den skull rent fysiskt dofta eller smaka på vinet. En form av själavård skulle man kunna säga.

En rookie i sammanhanget som kvalat in i gruppen ”Påläggskalv med stor potential att inom en snar framtid blomma ut till ett fullblodigt proffs” är junioren, ungdomen och den lovande talangen Solaris, som börjat kika fram, glänsa och imponera hos vindrickarna.

Är det något som Solaris fått med på köpet, så är det namnet. Kan det bli mer positivt laddat och insmickrande glatt, än när man hör ordet Solaris?! Kanske sprider det sig framöver som en löpeld, eller likt en epidemi bland folket, att Solaris is the shit, alltså, Solaris är grejen! Alla måste ha Solaris...hela tiden! Vad gör vi då när efterfrågan blir större än tillgången och folket skriker ut sin vrede, går man ur huse för att söka upp de sista eftertraktade buteljerna som finns att tillgå och plöjer ner allt i sin väg för att nå sitt mål? Och jag skojar inte när jag säger att vi snart är där. Ja, då är det mer än nånsin en alkoholpolitisk fråga!

Wannborga – Här kan du bo, äta, prova vin & destillat

Strax norr om Borgholm på Öland hittar vi Wannborga vingård. Längs med riksväg 136 står det skyltat med Vingård så det är lätt att hitta hit. De första vinstockarna planterades 2002 av Gunnar och Ingrid Dahlberg som även i början drev en mindre restaurang men inriktning på lamm. De installerade även en fin kopparpanna för att kunna göra olika sorters destillat såsom Whisky, Brandy, Äpple (Calvados,) Gin och Grappa.

Janne framför den magnifika skylten som gjorts av Christina Prütz.

I oktober 2016 togs Wannborga över av Jan
Suominen och Camilla Skogsberg. Båda två hade en stor kärlek till Öland där de tillbringat många somrar och när Wannborga blev till salu slog de till. Camilla ville driva en restaurang och Janne hängde på. När det dessutom fanns en vingård kändes det utmanande att göra något. Sagt och gjort. Båda sa upp sig från sina jobb i Stockholm och flyttade till Öland. Redan den 1 juli 2016 började Jan arbeta på Wannborga för få en chans att sätta sig in i så mycket som möjligt innan de tog över det själva.
Sommaren 2017 startade de upp restaurangen igen och erbjuder nu både lunch och middag, givetvis tillsammans med egna viner och destillat från gården. Det är Camilla som ansvarar för denna och på kvällarna serverar man mat med inriktning mot det asiatiska köket.  Om man vill finns det även möjlighet att bo över på gården.
Man tillverkar vita torra viner, roséviner och röda viner. För att garantera an bra kvalité på vinet har man en anställd vinmakare från Spanien, Daniel Barrio Lundh. Man är noga med att inte släppa vinerna för tidigt utan man låter vinet mogna fram några år även på flaska.
Utöver vin gör man även olika sorters destillat i samma anda som Gunnar började. Det innebär att man destillerar så långsamt det bara går för att endast få med det allra bästa i den färdiga drycken. Man har fått fina medaljer för sin gin som säljs under namnet Ö-gin. Den senaste är en guldmedalj i Spanien 2016 i tävlingen Catavinum World Wine and Spirits Competition. Tidigare har man fått silvermedalj både i London och i New York. En stor del av den gin man tillverkar idag exporteras till Tyskland, Danmark och Spanien.

 

 

I den 2,5 ha stora odlingen finns ca 5 000 vinstockar.  Av de gröna druvorna har man Solaris, Orin och Mertzling och av de blå druvorna har man Leon Millot, Rondo, Regent och Früburgunder.

Daniel Barrio Lundh tillsammans med ägarna Camilla & Janne.

Wannborga tar gärna emot besökare. Från 2 till 50 personer är välkomna. Det finns bra parkeringsmöjligheter även för bussar. Efter en guidad tur i vingården har man möjlighet att provsmaka alla drycker i restaurangen och avsluta med lite mat om man vill.
Om man vill köpa Wannborgas produkter kan man göra det på Systembolagen i Borgholm, Färjestaden och i Kalmar på Giraffens köpcenter.  Det går även att beställa till valfritt Systembolag.

 

Fakta om Wannborga

Ägare: Janne Suominen & Camilla Skogsberg med familj
Vinmakare: Daniel Barrio Lundh
Destillatör: Janne Suominen
Viner: Vita torra, Rosévin och rött vin.
Destillat: Gin, Whisky, Brandy, Grappa, Vodka och Äpple (Calvados)
Areal/Produktion: 2,5 ha och 4 000 liter vin/år
Besök: Guidade turer i vingården och provsmakning i restaurangen.
Kontakt: Gärna via mejl till info@Wannborga.se eller telefon +46 708 28 90 40,vingården och
+46 708 28 94 28, restaurangen
Facebook: Wannborga Restaurang, bränneri & Vingård
Hemsida: www.Wannborga.se
Adress: Övra Wannborga by 11, 387 96 Köpingsvik

 


Artikeln ingår i serien: Svenska vingårdar som tar emot besök
Text och bild: Ronny Persson

» Hämta artikeln som pdf-fil