Svenska Viner

Sverige - ett "Vinland" som andra?

Sverige är ett ungt vinland, mycket ungt.
Det är först under de senaste tio åren som svenska viner över huvud taget varit kommersiellt tillgängliga. Volymerna är fortsatt försvinnande små men idag är svenska viner tillgängliga.
Få vinkonsumenter känner till svenska druvsorter. Solaris är en grön druva som på ett utomordentligt sätt passar svenska odlingsbetingelser och ger ett förstklassigt vitt vin såväl torrt som halvtorrt. Rondo och Cabernet Cortis är två blå druvor som ger kvalitativt vin såväl rött som rosé. Seyval Blanc och Mertzling är två druvor som ger ett friskt mousserande vin. Alla är vitis vinifera-sorter.

Svensk geologi är en spännande och omväxlande odlingsbetingelse för svensk vinodling. Ett Solarisvin odlat på sydvästra Skånes kalkstensberggrund skiljer sig från ett vin från samma druva men odlat på den Blekingska granit- och gnejsberggrunden. Samma druva med odlingshemvist i sydskånes sandstensgrund ger ett annat vin än det som har sina rötter i den Tornquistska förkastningslinjens söndervittrade berg, exempelvis från Kullabygden i nordvästra Skåne. Dessa geologiskt grundade skillnader blir mer uttalade i vinet ju äldre vinstockarna är. Vi är endast i början av en "svensk Vin-epok".

Arealer och volymer (december 2016)
Svenska vinodlingar upptar tillsammans en areal på omkring 100 hektar.
Skörden beräknas uppgå till cirka 100.000 kg druvor och därav producerat vin 60.000 liter.

Lagar (december 2016)
Tillverkning av vin i Sverige regleras av Alkohollag 2010:1622.

Klimat

Svenskt klimat och vinodling, går det att förena?
Svaret är ett entydigt ja.
I själva verket ger vårt klimat unika och värdefulla betingelser för en kvalitativ vinodling. Svenska vinstockar blommar i mitten av juni och är skördemogna i månadsskiftet sept/okt. Denna odlingsperiod sammanfaller med våra svenska, näst intill ändlösa, sommardagar med sitt för fotosyntesen värdefulla solljus.
Under denna period har vi en dygnsmedeltemperatur som möjliggör etableringen av först de för balansen värdefulla syrorna, därefter sockeretableringen (den som är nödvändig för alkoholomvandlingen) och i senare delen av perioden bildandet av de ämnen som ger vinet dess unika smak och doft. Denna förvandlingsprocess sker över en lång period, i ett lugnt tempo med betydelse för det svenska vinets balanserade kvalitet.
Vårt svenska klimat bildar de bästa betingelser för att skapa karaktärsfulla viner med den avgörande balansen mellan den strukturerande syran och alkoholens frambärande av doft och smak.
Sverige är ett klimatologiskt variationsrikt område. Naturligtvis är inte hela Sverige berikat med det för vinodlingen nödvändiga klimatet.


Den 23 januari 2011 skrev vinkännaren Oz Clarke tillsammans med Sydsvenskans Anders Fagerström en spännande rapport om klimat och förflyttningar på vinkartan. Kanske ännu mer aktuell idag?
» Läs "Skåne - ett vinlandskap" här.

Historia

Vinstockens djupgående och utgrenande rotsystem tillsammans med årsskottens otaliga klängen bildar en metaforisk sinnebild för denna kulturväxts sammanflätande med människan kulturhistoriska utveckling genom de senaste 6000 åren. I vårt land har den dykt upp vid olika tillfällen då vi ibland haft ett 2-3 grader varmare klimat än nu, under denna svindlande tidsrymd. Många har hört om vinodlingar i Stockholm och på Skånska kloster under 1600-talets början då vi hade ett varmare klimat. Några vet kanske att i början av 1900-talet startades ett vinbolag - Önos. Ett av dess viner var Skånskt Lantvin.
Önos är Dionysios son och ordet önos bildar stam i många vinrelaterade ord, såsom i oenologi, läran om vinet.

För 6000 år sedan började spridningen av jordbruk i Sverige under perioden "tidig stenålder". Det inbegrep inte bara ny handel, handelsvägar och ekonomi utan också att "jägare - samlare" blev jordbrukare och vindruvor odlades. I trattbägarna, funna vid utgrävningar från den tiden, har man hittat avtryck av druvkärnor, kanske som utsmycknad (?).
Våra första jordbrukare under stenåldern verkar också ha ägnat delar av sin tid åt att odla vindruvor under en period av flera hundra år. Arkeologen Gad Rausing konstaterar i en vetenskaplig artikel att som svar på frågan varför man odlade vindruvor på stenåldern, var att odlingarna genomfördes för att producera vin ...
... för 6000 år sedan - i Sverige!
Frågan om vinplantan växte vilt eller var odlad av våra stenåldersförfäder är svår att reda ut. Klimatmässigt är det fullt möjligt att vinplantan växte vilt med den 2 – 3 grader varmare period som vi då hade och sannolikt hade man då som nu vinodlingar. I relation till de äldsta fynden av vinproduktion i världen är våra svenska fynd häpnadsväckande. Att vi i Sverige har fynd för bruk av vindruvor, fynd som är lika gamla som de som finns i Egyptens pyramider, är enastående. Det är uppenbart att vi inte skall underskatta kunskapen och kompetensen hos våra stenåldersförfäder.
De var säkert i många avseenden väldigt lika oss och de behärskade och var bevandrade i fermenteringens ädla konst.

Svensk Vinodling i ”modern” tid är av sent datum.
Kommersiellt har svenskt vin endast varit tillgängligt under det senaste decenniet tillika i mycket begränsade volymer. Vi saknar ännu i det svenska kulturlandskapet vinhus och vingårdar som bildar dominerande landmärken även om det på sina ställen börjar etablera sig flera och större vingårdar.

Ett hos oss glömt kulturarv har återetablerats av våra svenska vinodlare och med den moderna vinodlingen i Sverige.
Svenska vinodlare är kulturbärare!