Sommelierns tankar

3000m hinder…. i uppförsbacke, motvind och ösregn!

Att vara vinodlare är absolut ingen dans på rosor. Det krävs god kondition, envishet och ganska omfattande kunskaper när det gäller vinrankans väl och ve, geologi samt en hel del om vinifikationsprocessen och hur arbetet i vineriet går till.

Detsamma gäller för elitlöparen som skall springa 3000m hinder. Han eller hon skall inte bara koncentrera sig på att hålla ett högt och jämt löptempo, utan dessutom hålla tungan rätt i mun och flåsa över 42 tjocka trähinder på vägen, varav 7 vattenhinder. Om man tappar fokus för ett ögonblick, trampar snett eller känner mjölksyran komma smygande, kan det leda till att karriären. Eller så kanske man drunknar i vattengraven.

Okej, vi gör det ännu lite svårare. En vinodlare i Sverige har inte bara ovanstående att brottas med, utan lägg där till det svenska klimatet, lagen och fortfarande stora delar av svenska folket. Kanske som ovanstående 3000m hinderlopp, i uppförsbacke, motvind och ösregn. Låter lagom smickrande och ligger nog ganska avlägset för väldigt många att satsa på en karriär som vinbonde med tidiga, långa och många arbetsdagar på året. Då imponeras man än mer av vinodlare i Sverige som trotsar dessa ganska tuffa element men som gett sig sjutton på att det ska gå. Det kallar jag vilja och självförtroende.

Nåväl, vädret kan vi inte göra så mycket åt, det är bara att gilla läget, hitta platser som har så bra klimatmässiga och geologiska förutsättningar som möjligt och planera utefter det. Men de andra två sakerna, lagen och det skeptiska svenska folket, kan vi bemästra. Ja, i och för sig så är det svårt och krävs en hel del för oss att få till en lagändring i nuläget, fast kanske med tiden. Fast den tredje parametern, det svenska folkets inställning till det svenska vinet, kan vi tillsammans ändra på.

Mattias Säfwenberg, är Sommelier och dryckesansvarig på Aludden Prôvidore i Lerum,och även författare till boken "Svenskt Vin - en vinvärld som växer" som kom 2019.
Min vision är att sprida budskapet om svenskt vin och försöka synliggöra det för så många som möjligt. Efter många års erfarenhet, vet jag att intrycket och upplevelsen hos de som provar svenskt vin för första gången är mycket positivt. Man kan inte tvinga alla att tycka om svenska viner, men man kan låta alla prova och bilda sig en egen uppfattning.

I Sverige har det under lång tid, ja så länge vi varit ett vinproducerande land, funnits en ganska stor skepsis mot svenska viner. Om man nu ens vetat att det tillverkas vin här och att vi är en vinproducent enligt EU sedan drygt tjugo år tillbaka. Inställningen har alltid varit att det inte går att göra vin i Sverige och skulle det vara någon som mot förmodan sysslar med sådana tokerier, är väl druvorna importerade. Så här låter det tack och lov inte lika ofta längre och jag märker det när jag håller provningar och berättar om vinlandet Sverige. Många vinintresserade blir överlyckliga när jag öppnar ögonen på dem och de märker att det finns en närproducerad och hållbar vinskatt att upptäcka mitt framför näsan på dem. De har hela tiden känt till ”fenomenet”, men behöver starthjälp att komma igång, lite som en bil som är i behov av ett nytt batteri.

Det är väldigt roligt att en yngre generationen inom den svenska vinnäringen börjat visa intresse för vinodling och gjort det med stor framgång. Nya vingårdar, ganska stora med svenska mått mätt, har anlagts i Sverige och de kommer buteljera sina första viner under året. Det ska bli spännande att prova och följa deras väg. Det positiva är att den större produktionen kommer att ge större mängd vinflaskor och att det alltid kommer att finnas svenskt vin att tillgå.

Det gäller att vi stöttar och peppar våra makalösa ”elitidrottare” också i dessa tider av coronavirus, klimatförändringar och hög plastkonsumtion, och provar våra svenska hantverksmässigt gjorda viner, som enbart säljs på flaska. Det är otroligt givande att prova vin tillsammans och man får igång många bra diskussioner eftersom vi tycker om och uppskattar olika smaker, framför allt när man provar viner från Sverige där det finns dofter och smaker som inte alla känner igen eller kan sätta fingret på. Jag brukar säga, att ibland är det mer spännande än vansinnigt gott att prova vin. Sådär, dags att lägga ut trähindren, fylla vattengraven och dra på löpardojjorna för att försöka förstå den svenske vinbondens vardag. Härligt, nu börjar det regna också….

Posted in sommeliern.